La cîme de Caron
Gänget minus Jonna
Jonna!
De två murmeldjuren Jonna och Lollo
Hoppa i pjäxor är inte lätt någonstans
Näbbdjuret
Andrea
En systemkamera är inte det första jag stoppar ner i ryggsäcken när jag sticker ut i backarna (på grund av skaderisken självklart) men en förmiddag tog vi med oss kameran upp på bergstoppen la cîme de Caron, 3200 m över havet. Därifrån har man en panoramavy över alptopparna, så långt ögat kan nå. Helt galen utsikt verkligen, även om dessa bilder mer föreställer själva resesällskapet.
Val Thorens
Val Thorens var precis så som en skidort ska vara. Pisterna var kilometerlånga och liftarna var antingen kabiner eller stolsliftar (total brist på ankarliftar med andra ord). Det var solsken varje dag, mycket på grund av det faktum att det ligger på 2300 m höjd och därmed ofta ovan molnen. Temperaturen var tillräckligt låg för puder men tillräckligt hög för att undvika frusna tår. Några liftköer fanns inte. Stället befolkades av gogglebrända fransoser med kraftig brytning och själva byn var trevlig både dagtid och nattetid, med högfjällen och stjärnhimlen som någon overklig kuliss runt om. På centret där vi bodde erbjöds förutom mat en efterrättsbuffé av glass, crème brûlée och chokladmousse varje tag till varje måltid. Och självklart baguetter i mängder. Förutom allt detta drack vi för det mesta öl och hade det så himla himla bra bara. Skulle jag få chansen att återvända skulle jag inte tveka en sekund.
Vi skulle aldrig ha åkt hem
Heaven is a place on earth. Och det heter Val Thorens.
(bilden har Petronella tagit)
Sportlov
Ungefär såhär taggad på att åka till alperna imorgon. Fattar ni, alperna!!!!!! Har i veckan avslutat fem kurser och skickade in mina sista uppsatser i förmiddags, men nu är det äntligenäntligen sportlov. Som vi har längtat och nedräknat till denna vecka. Faktiskt har jag åkt skidor på sportlovet sedan jag började fyran, varenda lov. Och varför ändra ett vinnande koncept? Lyssnar på min skidåkarlista och packar järnet. Imorgonimorgonimorgon.
FOK night out
Tog ett gäng värdelösa mobilbilder i fredags då jag och klassen hängde på en pub och drack öl för att tagga inför resan till Nordirland om en månad. Puben vi hamnade på låg i en källare längst ner under gamla stans gator och all personal och nästan alla gäster pratade engelska med brittisk brytning.
hej.
Det var dags för en ny blogg, igen. Eelajn är ett namn jag numer använder på flera sociala nätverk, och jag tror att det ursprungligen var Ellen som började kalla mig det. Tror att det är ett försök till att uttala mitt utomlands rätt otympliga namn, Elin, på engelska.
Hälsar er i alla fall välkomna hit!